Inspirationsblogg

En blogg om lärande för hållbar utveckling av Sanne Björklund

Tusen tack!

7-Dec-2017

När det börjar närma sig slutet av året brukar det kännas lägligt att summera, blicka bakåt en stund för att samla sig, få ny kraft och så småningom ta nya steg in i det nya året. För mig har 2017 varit ett alldeles speciellt år. Året då jag helt och fullt ägnat mig åt lärande för hållbar utveckling utifrån mina egna premisser - genom mitt företag, Gröntänk. Det har blivit en hel del föreläsningar! En hel del givande och inspirerande möten, många resor till både stora och små sammanhang. Under året så har flera tusen personer lyssnat till mina föreläsningar, från Trelleborg i söder till Luleå i norr. Och det känns fantastiskt bra att under det här året ha fått möta alla dessa nyfikna pedagoger som funderar och reflekterar kring vad det här med lärande för hållbar utveckling kan vara i förskolan.

Ett stort tack till alla som velat lyssna till mina tankar, ta dem till sig och göra dem till sina egna! Tack för att ni gör lärande för hållbar utveckling viktigt. Tack för att ni ser förskolan som en arena där barnen kan få vara med och forma sin framtid tillsammans med oss vuxna, tillsammans med varandra, tillsammans med miljöer, material, natur, djur och samhälle. Tack för att ni ser hur viktig er roll är i det här. Pedagogernas tysta revolution genom pedagogiken - tillsammans med barnen – för en mer hållbar framtid. Ni är viktiga. Viktigare än ni tror just nu.

Det är många minnen jag bär med mig från det här året. Land-art tillsammans med ett gäng pedagoger i Rålambshovsparken, ackompanjerade av flygplanen som återkommande drar sina ljudliga streck över himlen där. Besöket i Luleå och Boden där vi tillsammans tänkte så det knakade kring uteverksamhet och jag fick tänka lite extra för att förstå en utemiljö långt ifrån skånsk natur. Det har blivit flera turer till Göteborg, som plötsligt känns ganska nära, och som är en stad där det känns som att det fullkomligt bubblar av utveckling just nu. Där har jag pratat både hållbar utveckling och uteverksamhet. En gång tillsammans med ett ljudsystem som vägrade samarbeta och vi fick starta om det i tid och otid under hela föreläsningen. Vi sa där och då att ja det här kommer vi aldrig att glömma i alla fall.  Och så är det ju! Det är de där små knölarna på vägen som hjälper oss att minnas. Helt galet var det! Men det gick ju bra ändå… ja den där tekniken, den icke fungerande tekniken då, den skulle man kunna beklaga sig galen över, lite som tågtrafiken…

Men vad hjälper det? Vi tar ju oss runt problemen tillsammans och jag har alltid känt mig i trygga händer när jag varit ute och föreläst. Vilket fantastiskt bemötande man får av människor inom förskolan, alltid måna om andra, nyfikna och trevliga. Det är värt att uppmärksamma tycker jag och bådar gott för alla barn som varje dag möter dessa fantastiska människor i sin vardag.

När jag skrev boken Lärande för hållbar utveckling i förskolan hade jag små förhoppningar om att den skulle nå ut till några läsare. Kanske, tänkte jag då, är jag den enda i hela världen som tycker att detta är intressant och viktigt. Jag skev boken som en inbjudan, en ödmjuk öppningsfras till ett samtal om hur man kan tänka kring hållbar utveckling och förskolans verksamhet. Jag kan nu glädja mig åt att samtalet är i full gång. Det diskuteras, tar plats, ifrågasätts, inspireras och omformuleras kring det här vad lärande för hållbar utveckling faktiskt kan vara i förskolans värld och det är som ljuv musik i mina öron.

Jag fick en gång en utmaning av en kär kollega att också tillåta mig själv att ibland luta mig tillbaka och känna mig nöjd. Det är det jag kommer att göra nu i slutet av året. Jag tänker glädjas åt att samtalet är igång och jag känner mig nöjd med att ha bidraget till att hålla igång detta samtal runt om i Sverige. Och jag tycker att vi alla  ska känna oss nöjda över att vi enträget arbetar för en bättre framtid.

Under kommande år kommer jag inte att föreläsa i samma utsträckning som jag gjort hittills. Jag kommer istället att ägna mig åt att vara utvecklingspedagog i min hemkommun och att sprida kunskap och inspiration via webben på olika sätt. Jag har redan skapat två webbkurser och jag tror att vi behöver använda oss av den möjligheten långt mer än vad vi gör idag om vi ska kunna skapa ett mer hållbart samhälle. 

Vi står inför en spännande tid vad gäller lärande för hållbar utveckling. Förskolans läroplan håller på att revideras och för första gången kommer även hållbar utveckling att finnas med. Äntligen! Säger många och jag instämmer. Det är verkligen på tiden att även de yngsta medborgarna ges möjlighet att lära sig, reflektera kring och vara med och forma en mer hållbar värld. Jag hoppas att det ger stort genomslag i svensk förskola och att förskolorna får det stöd de behöver i form av kompetensutveckling och resurser. För även om det blir allt mer uppenbart för alla inom utbildningssektorn att hållbar utveckling ska prioriteras betyder det inte att alla per automatik vet hur. Hur blir vi alla planetskötare med både hjärta och hjärna? Det behöver vi får tid till att tänka kring och prova oss fram kring. Jag hoppas det blir mycket tänkande och provande kring detta under 2018... Tills dess önskar jag er en härlig julledighet. 

 

En innehållsrik utemiljö  - exemplet Smultronstället

28-Aug-2017

En solig dag gjorde jag ett besök på förskolan Smultronstället utanför Kristianstad. Smultronstället är en ovanlig förskola på flera sätt och något av det mest påtagliga är det faktum att förskolan har flera djur som de tar hand om och sköter som en del av den pedagogiska verksamheten. En gris, några getter, kaniner, höns och får har alla en given plats i barnens vardag och i förskolans pedagogik. Förskolan är certifierad med Skolverkets Skola för hållbar utveckling och har sedan länge ett långtgående miljöarbete som präglar hela förskolans verksamhet. Jag var där för att skriva en artikel åt Förskoleforum om just det här hur det är att ta hand om djur på förskolan: Hur får man det att funka? Vad är fördelarna och vilka utmaningar stöter man på? Allt detta kan ni också läsa mer om i kommande artikel på Förskoleforum, det jag vill dela med mig av här är något annat.

Så länge jag har jobbat inom förskola så har jag haft fokus på uteverksamhet. Vid det här laget så är det av ren vana som jag alltid tittar på hur, var och på vilket sätt som barn använder sig av och samspelar med sin utemiljö. Jag tänker jämt kring detta. Hur deras kroppar söker sig till spännande platser, hur deras fingrar petar sig ner mellan grenarnas bark och hur deras fantasi sätter igång när trädkronorna bildar ett högt tak av skir grönska så att det känns som om man är i ett sagoslott.

Naturens nyanser VS klätterställningen

Den här dagen när jag följde med barn och pedagoger runt på Smultronstället för att ta del av hur man tillsammans tar hand om djuren, hämtar in äggen och gör rent och fint hos sina fyrfotade vänner kunde jag inte låta bli att också snegla på hur barnen rörde sig, lekte och undersökte i sin utemiljö omkring mig. Smultronställets utemiljö erbjuder en rik variation av olika platser där barnen kan leka, plaska, klättra, utforska och samspela med djur, natur och varandra.

Där finns också mer traditionella lekredskap så som sandlåda och klätterställning. Den dagen då jag var där slog det mig hur barnen använde sig av många av gårdens olika platser. Det är en stor gård och barnen var väl utspridda över den, liksom pedagogerna. Förutom vid den färgglada klätterställningen... Den stod där som ett övergivet skepp i ett sandhav och kunde bara avundsjukt se på hur trädens skugga, vattnets stänk och blommornas prakt lockade barnens till sig och fångade dem med sina nyanser och löfte om lek och utforskande som aldrig tar slut. För mig blev det som ett bevis på hur statiska och oanvändbara dessa lekredskap är när de hamnar i en miljö som också erbjuder så mycket annat.

 

 

Både och...

​​ Carina Hertrich som är förskolechef på Smultronstället berättar att man trots allt tycker att det är viktigt att erbjuda den här typen av lekmiljö också, att den kan fungera som en brygga in i verksamheten vid inskolning till exempel. Och det tror jag verkligen är en god tanke. Det kan hjälpa att möta det man känner igen när allt annat är nytt. En bekant rutschkana som man vet hur den fungerar och vad det är tänkt att jag ska göra där kan bli en språngbräda in i uteverksamheten. Och på Smultronstället har man ju plats för klätterställningen också...  Där finns det gott om plats och det blir inte ett val mellan en skogsdunge eller en klätterställning utan barnen kan få både och, och mycket mer därtill!

Men om man måste välja då? Om utrymmet är begränsat, så som det oftast är. Ja, då behöver vi fundera på vilka platser vi väljer att satsa på i barnens utemiljö. Platser som ska hålla länge, erbjuda variation och möjliggöra förändring. Platser där barn också kan interagera med miljö och material, påverka, flytta runt och vara delaktiga i sin egen miljö. Och då är den statiska klätterställningen, som dessutom kräver ett stor yta av sand omkring sig, jämförelsevis inte mycket värd i mina ögon.

Bilderna här nedan är ett axplock av andra typer av platser som erbjuder barnen ett möte med material och miljö på ett annat sätt. Platserna kan omformas och förändras med hjälp av årstiderna och utifrån barnens lekar och fantasi. De erbjuder upplevelser av olika material och låter barnen erfara med flera sinnen. 

En scen bland Syrenbuskarna som används flitigt av både pedagoger och barn. 

Liksom på många andra förskolor har man också här diskuterat cyklaranas vara eller icke vara. Man kom fram till att det var viktigt att cyklarna fick ett sammanhang och skapade bland annat en cykeltvätt. 

Ett egendesignat vattenkar där barnen kan göra vågor genom att vrida på "ratten". 

En plats där man kan samlas men också där man kan få uppleva eld tillsammans. En möjlighet att få lära sig hur man beter sig vid elden och en spännande erfarenhet att dela med kompisarna. En fantastisk tillgång i utemiljön. 

Även om man på Smultronställets förskola har en stor och varierad utemiljö så är man noga med att också skapa mindre platser med specifika fokus. Som den här lilla sinnesträdgården som kan fånga barnens uppmärksamhet och skapa föruttsättningar för samtal och upplevelser med sinnena i fokus.

"Snickis" är omgiven av staket vilket gör det möjligt att ha riktiga verktyg tillgängligt i miljön. Hit in går barnen tillsammans med en pedagog och snickrar, bygger, skapar och uppfinner. 

Klätterträdet var en given plats för flera av barnen (inte helt lätt att få en bild utan barn här ;). Några meter bort låg en liten kulle som också var full av lekande barn i full fart. En utemiljö som erbjuder fysisk aktivitet i olika svårighetsgrad. 

 

En variationsrik utemiljö erbjuder vattenutforskande på många olika sätt. 

 

 

I en av de många gläntorna i utemiljön dukades det upp till långbord. 

Inspiration från några sommaräventyr

8-Aug-2017

När man jobbar med att utveckla pedagogiska utemiljöer så behöver man också själv fylla på idéförrådet ibland och bli inspirerad. Trädgrådsmässor är en säker källa för inspiration tycker jag. Även om dessa sällan inriktar sig på just pedagogiska utemiljöer så kan man hitta riktiga guldkorn som sätter igång tankarna och väcker nya idéer. Och det är ju just det inspiration handlar om! Inte om att man ska få tips som man kan ta rakt av, utan om att just sätta igång nya tankebanor som kan finna nya vägar och skapa andra idéer än de gamla. Varje år besöker jag Malmö Garden Show och känner mig alltid full av energi och inspiration efteråt. Nu har det gått ett par månader sedan jag var där och det är dags att ta en titt på vad vi faktiskt kan ta med oss in i höstens tankar kring pedagogiska utemiljöer. 

Det här tycker jag var en fantastiskt enkel och vacker idé. En platta som täcks av hönsnät som fylls med gamla löv eller annat organiskt material och där i stoppas fetbladsväxter av olika slag så som taklökar. Det här är ju absolut något man skulle kunna göra med barn och det blir som vackra naturtavlor som fortsätter att växa och leva bara man sprayar dem med lite vatten då och då. Tänker att de skulle kunna förgylla platser, väggar och tråkiga ytor där det inte finns så mycket natur och där man vill utnyttja höjden i utemiljön, få upp växterna i barnens ögonhöjd och skapa ett grönt rum. Det här står på min "att göra lista"! 

Älskade griffeltavlor! Kritor är ju en självklar del av uteverksamheten och genom att också erbjuda griffeltavlor på olika platser blir det inte bara markmaterialet som man kan rita och skriva på. Tänk att ha en griffeltavla precis intill sandlådan så att man kan rita, skriva och bygga på en och samma gång. Med Skoltavelfärg kan man måla en lämplig yta som man sen kan skriva och rita på men kritor.

Ett tips är att skapa en flyttbar skrivtavla. Måla helt enkelt en skiva med skoltavelfärg och förvara den i förrådet så att den inte utsätts för mycket för väder och vind. Sedan kan ni ta ut den och använda den i flera olika miljöer. Kanske som skoltavla i leken eller som meny till barnens restaurang, när ni behöver göra diagram ute eller skriva upp något - ja vad som helst. Det blir en flexibel och mobil skriv-och-rit-möjlighet helt enkelt!

Bambumattor - vilket bra material för uteverksamheten! Lätt för barnen att flytta och ganska tåligt. Kan användas som tak på kojan eller som skönt underlag att sitta på. Det går också (med lite finess) att ställa dem på högkant så att de bildar en vägg - perfekta till kojbygge alltså!

I sommar fick jag också se IKEAs Growroom i verkligheten. En fantastisk idé som jag brukar nämna när jag föreläser om Lärande för hållbar utveckling. Ett enkelt sätt att få in grönska och odling på liten yta. Tänk er ett odlingsrum på varje skol- och förskolegård runt om i Sverige...

Något som uppenbarligen väckte mångas uppmärksamhet på Malmö Garden Show var den här skapelsen. Och det får mig att fundera kring hur vi låter barnen använda sig av naturens material. När jag är ute och föreläser om uteverksamhetens möjligheter blir det ofta diskussioner om huruvida barnen får lov att plocka blad från buskar, träd och blommor för att använda i sin lek och och i sitt skapande. Att säga notoriskt nej till detta tror jag är förödande för barns möjlighet att bygga en relation till naturen. Barn behöver känna naturen, undersöka den med sina sinnen genom estetiken och leken. Jag förespråkar en dialog med barnen där vi kan resonera kring det här - "Vi kan inte använda alla blommorna eller bladen för då finns inga kvar men vi kan använda några, med omsorg".

Det sorgliga är att vi återigen hamnar i det faktum att barn behöver en rik tillgång på naturens material och att så inte är fallet. De barn som inte har en rik tillgång på natur utan som endast kan möta blommor genom den prydliga och otillgängliga blomsterrabatten får vara utan möjligeten att skapa kreativa kreationer tillsammans med naturens fantastiska material. Nej, mer tillgänglig natur för barnen behöver vi så att det räcker och blir över för både skapande, lek och bevarande. 

Sist men inte minst vill jag visa på hur ett så enkelt material som stockar och stubbar kan skapa så mycket rörelse för både stora och små. Flexibelt, föränderligt och helt naturligt. 

 

Lärande för hållbar utveckling på ett mer hållbart sätt

26-Jun-2017

Den här våren har jag fått förmånen att möta många pedagoger runt om i Sverige som vill veta mer om lärande för hållbar utveckling och hur man kan jobba med det i förskolans verksamhet. Det har blivit långt fler föreläsningingar än vad jag någonsin kunde drömma om när jag skrev boken Lärande för hållbar utveckling i förskolan som kom ut 2014. När jag skrev boken fanns det inte mycket idéer kring hur man kunde jobba med hållbar utveckling med yngre barn och min ambition med boken var mest av allt att sätta igång ett område som nästan var obefintligt. 

Idag är det många förskolor som vill jobba med lärande för hållbar utveckling och det är många som också tillsammans med barn och kollegor utforskar vad detta område kan bli i förskolans värld. Det är fantastiskt att se vilket driv det finns och hur viktigt man ser på det här uppdraget att skapa en mer hållbar värld. 

Nischade webbkurser kring lärande för hållbar utveckling

Jag är i grunden miljövetare men har min arbetslivserfarenhet i förskolans värld. Jag vet att även om man vill arbeta med till exempel hållbar utveckling så är det också många andra delar som ofta behöver tänkas kring för att få förskolans verksamhet att fungera. Och det är därför webbkurser är så bra! En webbkurs behöver inte bara vara en kurs kring hållbar utveckling den kan också kopplas ihop med andra delar av förskolans verksamhet som ni behöver tänka kring. Det kan vara till exempel uteverksamheten, pedagogisk miljö eller hur man kan arbeta mer projekterande. Eftersom webbkurser så lätt kan anpassas till just er kan er förskola få en egen webbkurs som möter just era behov - smart va! I den här videon berättar jag mer om det. 

Att hålla ambitionen levande

Hållbar utveckling är ett komplext begrepp som dessutom måste hållas uppdaterat och levande för att vara aktuellt och relevant i den samtid som vi lever i. Här ser jag verkligen en möjlighet med webbkurser eftersom en webbkurs inte är en statisk produkt som blir förlegad efter en tid utan en källa till kunskap och inspiration som ständigt kan uppdateras och anpassas. På så sätt kan jag på ett bättre sätt nå ut med kunskap och inspiration kring hållbar utveckling som håller ambitionen levande. 

Kunskap när du vill och var du vill - mer hållbart för människan och miljön

En annan viktig fördel med webbkurser är att vi, genom att använa oss av webben, faktiskt minskar vår påverkan på naturens resurser. Under våren har jag rest på kors och på tvärs genom Sverige för att hålla föreläsningar - men att mötas via webben kräver inga transporter alls. Dessutom behöver du inte dyka på på en viss tid, för en sen kvällsföreläsning efter en lång arbetsdag. Istället kan du, när det passar dig, ta till dig av den kunskap som finns tillgänglig via webbkursen. Du kan sitta i soffan, ligga i hängmattan med lurarna på eller varför inte på tåget - bara du har internetuppkoppling så har du tillgång till din webbkurs. Det tycker jag låter långt mer hållbart för alla viktiga människor som ska driva och utveckla förskolans verksamhet - forma barnens nutid och framtid. 

Min ambition är att skapa fler webbkurser där du kan lära kring allt som har med lärande för hållbar utveckling att göra tillsvidare för ni hålla till godo med kursen lärande för hållbar utveckling i förskolanJag hoppas vi ses där!


Förskolan - en plats för möten mellan barn och djur

15 juni 2017

Smultronställets förskola, strax utanför Kristianstad i Skåne, har djuren en central roll i den pedagogiska verksamheten. Barn och pedagoger tar tillsammans hand om förskolans, höns, kaniner, getter, grisen "Kungen" och fåren. Med en självklar närhet till natur och djur får barnen ta del av naturens kretslopp på nära håll och får en relation till djuren som de möter i vardagen.

Människans relation till djur är ofta mindre komplicerad och att få gosa med en kanin, eller få prata med hönsen en dag då man behöver det gör att man också får en upplevelse av hur mycket vi människor faktiskt behöver djuren. Det skapar en koppling mellan människan och de andra arter som lever på den här jorden, en koppling som vi behöver synliggöra för att förstå att allt hänger ihop. Relationen människa-miljö måste vårdas för att vara hållbar. 

 Självklart kan inte alla förskolor ha djur på samma sätt som man har på Smultronställets förskola men man kan skapa möjlighet för barnen att bygga sin relation till djur och natur på många andra sätt. Något som också inspirerade mig var Smultronställets fjärilhus. Ett gammalt skåp i förskolans innemiljö som man byggt om till ett hem för fjärilar. Genom skåpets glasdörr kan barnen följa fjärilarnas alla stadier från larv till fjäril och därefter vara med och släppa fjärilarna fria i sin utemiljö. 

Har man inte möjlighet att skapa en plats där man kan låta fjärilarna flytta in i förskolan kan man ju alltid locka till sig fjärilar genom att erbjuda växter som fjärilar uppskattar i sin utemiljö. Färggranna växter på soliga platser lockar till sig fjärilar. Se också till så att det finns vatten åt dem under varma sommardagar. Se blogginlägg om hur man kan skapa drickplatser åt insekterna. 

Man kan också använda sig av media så som film, böcker och you-tube för att få igång ett reflekterande bland barnen kring olika djurarter. Kanske fascineras barnen mer av djur i andra miljöer än den utanför förskolans dörr och genom webben kan vi tillsammans besöka platser som kan väcka frågor och nyfikenhet kring djurens livsbetingelser. Finns det liv i öknen? Hur ser djur som lever djupt ner i havet ut? Är isbjörnarnas päls verkligen vit? När barnens nyfikenhet väcks kan vi försöka hitta kopplingar till den konkreta världen där barnen kan uppleva och utforska med alla sina sinnen. Genom att erbjuda många olika typer av möten mellan barn och djur på flera olika sätt ökar chansen för att barnen ska hitta sin kärlek till djuren. 

Låt småkrypen checka in

5-juni-2017

Förlusten av biologisk mångfald är en av de stora utmaningar som vi måste ta itu med för att kunna skapa en mer hållbar framtid. Det är nummer 15 av FNs globala mål för hållbar utveckling. Småkryp och insekter är en viktig del av en fungerande värld och det finns en hel del vi kan göra för att bidra till en ökad biologisk mångfald. Ett sätt är att bygga insektshotell som lockar till sig småkryp och insekter. De små liven är fascinerande och därför också ett välkommet inslag i alla pedagogiska miljöer. Men även i trädgården är de så klart viktiga och jag tycker dessutom att insektshotellen blir vackra genom sina dova naturtoner som samsas och trängs tillsammans. 

Att skapa insektshotell är en rogivande aktivitet som bjuder in till både filosofiska funderingar och estetiska möjligheter. Det blir en möjlighet till en mindre människocentrerad stund där fokus på andra arter framträder och tar plats. Under tiden som vi skapar måste vi ta ställning kring hur vi vill ha det i vårt hotell - men framförallt hur våra gäster vill ha det. Det väcker frågor så som: Hur kan vi göra det bekvämt för småkrypen? Hur lockar vi till oss bin? Vad tycker gråsuggor om? Vad äter humlor? Vad tycker en humla är vackert? Många frågor som har fokus på andra arter på den här jorden än människan. Det blir en möjlighet till ett mindre antropocentrisk perspektiv som uppmuntrar till empatiska reflektioner kring småkrypen.  

Här har vi byggt insektshotell i ett gammalt skåp som ändå inte användes. Med sina många hyllor och fack fungerade det perfekt till att fylla med olika naturmaterial.

En vacker skylt med allt vad småkryp kan tänkas gilla. Bin och humlor gillar ju blommor - så de borde gilla mycket färg! Också naturmaterial...och glitter så klart!

Genom att borra hål i gamla vedträn skapar vi möjlighet för småkrypen och insekter att "boka rum" på hotellet.

Humlor verkar ju gilla maskrosor... Kanske om vi lägger lite maskrosor i hotellet så vill humlorna flytta in. 

Gamla djupa tavelramar som inte längre används kan man använda för att skapa egna naturtavlor i. Samla naturmaterial och fyll ramarna. Sätt några spik i kanten där ni fäster ståltråd för att hålla materialet på plats. Småkrypen uppskattar säkert era konstverk och flyttar gärna in. 

 

 

Naturtavlor tillika insektshotell. 

Enkla insektshotell  - ett tips från Köpenhamn. 

När jag var på studiebesök på Klövermarkens Natruverkstad i Köpenhamn fastnade jag för deras enkla sätt att skapa insektshotell tillsammans med de allra yngsta barnen.  Klövermarkens Naturverksad tar emot grupper med barn som är 1-5 år och erbjuder en naturnära pedagogik i en fantastisk grön miljö. Det är Köpenhamns förskolors aldeles egen naturskola och där kan man alltså bland annat skapa insektshotell.

Där fanns det förbyggda träkuber ca 30X30 cm som barnen kunde fylla med olika naturmaterial som de samlade i omgivningen. Även de allra yngsta kunde vara med och peta ner pinnar, bark och annat gott som småkrypen gillar.

Vill du veta mer om Klövermarkens Naturverkstad kan du följa dem på facebook.  

Många olika insektshotell har skapats på Naturverkstaden i Köpenhamn. 

Hjälp djuren att hitta vatten

1-juni 2017

Nu kommer den härliga sommaren med värme och solsken. Om ni vill hjälpa djuren i er närhet så se till så att det finns vatten för dem att dricka i er utemiljö. Vattnet lockar fram djuren så att ni kan få möjlighet att ta en extra titt på hur de dricker och samtidigt känna att ni hjälpt dem att finna svalkande vatten en varm sommardag. 

Även bin, humlor och andra insekter behöver vatten under sommaren när de jobbar som mest med att pollinera och samla mat. Ställ ut vatten i närheten av ert insektshotell så får ni garanterat gäster. 

Lägg stenar i ett fat med vatten så att insekterna kan landa och dricka utan att riskera att trilla i och drunkna. 

Man kan också göra ett vackert vattenbad med mosaikmönster. Då kan man använda sig av så kallade ränndalsplattor.